Alpabet Turkik na Robi

Alpabet Turkik na Robi (ditanda do pe dohot pandokan marragam songon Alpabet Göktürk, Alpabet Orkhon, Alpabet Orkon-Yenisey, Alpabet Runik Turkik) i ma hurup na diparhaseanghon halak Göktürk dohot pigapiga khanate (harajaon) Turkik na asing sian abad paualuhon sahat tu abad pasampuluhon laho manggurithon hata Turkik na Robi.[1]
Asal goar ni Surat Orkhon i ma sian Rura Orkhon di Mongolia, inganan ni pigapiga tugu na didomuhon Nikolai Yadrintsev.[2]
Angka pandokanna digurit sian siamun tu hambirang.

Sada garis na dipasahat tu Khan Bumin di bagasan Tugu Ongin
Sada naniuhal ni Tugu Orkhon di Ankara, Turki
Inganan ni Rura Orkhon

Tabel alpabet patota

 
Tabel hurup na dipataridahon si Thomsen di taon 1893

Soara patota

Orkhon Ragam
Yenisei
Transliterasi IPA
Gombar Guritan
  𐰀 𐰁 𐰂 a, ä /ɑ/, /æ/
  𐰃 𐰄 ı, i /ɯ/, /i/
  𐰅 𐰅 e /e/
  𐰆 𐰆 o, u /o/, /u/
  𐰇 𐰈 ö, ü /ø/, /y/

Konsonan patota

Partordingon harmoni soara patota

Soara parpudi Soara parjolo
Orkhon Ragam
Yenisei
Transliterasi IPA Orkhon Ragam
Yenisei
Transliterasi IPA
Gombar Guritan Gombar Guritan
  𐰉 𐰊 /b/   𐰋 𐰌 /b/
  𐰑 𐰒 /d/   𐰓 /d/
  𐰍 𐰎 /ɣ/   𐰏 𐰐 /g/
  𐰞 𐰟 /l/   𐰠 /l/
  𐰣 /n/   𐰤 𐰥 /n/
  𐰺 𐰻 /r/   𐰼 /r/
  𐰽 /s/   𐰾 /s/
  𐱃 𐱄 /t/   𐱅 𐱆 /t/
  𐰖 𐰗 /j/   𐰘 𐰙 /j/
  𐰴 𐰵 /q/   𐰚 𐰛 /k/
  𐰸 𐰹 oq, uq, qo, qu, q /oq/, /uq/, /qo/, /qu/, /q/   𐰜 𐰝 ök, ük, kö, kü, k /øk/, /yk/, /kø/, /ky/, /k/

Partordingon konsonan na asing patota

Orkhon Ragam
Yenisei
Transliterasi IPA
Gombar Guritan
  𐰲 𐰳 č /tʃ/
  𐰢 m /m/
  𐰯 p /p/
  𐱁 𐱂 𐱀 š /ʃ/
  𐰔 𐰕 z /z/
  𐰭 𐰮 𐰬 ñ /ŋ/
  𐰱 ič, či, č /itʃ/, /tʃi/, /tʃ/
  𐰶 𐰷 ıq, qı, q /ɯq/, /qɯ/, /q/
  𐰨 𐰩 -nč /ntʃ/
  𐰪 𐰫 -nj /ɲ/
  𐰡 -lt /lt/, /ld/
  𐰦 𐰧 -nt /nt/, /nd/
𐰿 /aʃ/
𐱇 ot, ut /ot/, /ut/
𐱈 baš /baʃ/

Sipata tanda (⁚) diparhaseanghon laho pasiranghon pandokan.[3] Adong di pigapiga kasus, tanda bundar (⸰) do na diparhaseanghon.[4]
Umpamana manjaha (sian siamun tu hambirang): 𐱅𐰭𐰼𐰃 ( ) na ditransliterasihon gabe t²ñr²i, ia do pandokan goar debata langit ni halak Turkik, Täñri (/tæŋri/).

Unicode patota

Naung ditambahon do Surat Turkik na Robi i tu Unicode Standard dohot persi 5.2 di bulan Oktober taon 2009. Tarmasuk pe ragam "Orkhon" dohot "Yenisei" na gabe karakter sandiri do.

Blok Unicode na dipangkeon tu Surat Turkik na Robi i ma U+10C00-U+10C4F.

Old Turkic
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 A B C D E F
U+10C0x 𐰀 𐰁 𐰂 𐰃 𐰄 𐰅 𐰆 𐰇 𐰈 𐰉 𐰊 𐰋 𐰌 𐰍 𐰎 𐰏
U+10C1x 𐰐 𐰑 𐰒 𐰓 𐰔 𐰕 𐰖 𐰗 𐰘 𐰙 𐰚 𐰛 𐰜 𐰝 𐰞 𐰟
U+10C2x 𐰠 𐰡 𐰢 𐰣 𐰤 𐰥 𐰦 𐰧 𐰨 𐰩 𐰪 𐰫 𐰬 𐰭 𐰮 𐰯
U+10C3x 𐰰 𐰱 𐰲 𐰳 𐰴 𐰵 𐰶 𐰷 𐰸 𐰹 𐰺 𐰻 𐰼 𐰽 𐰾 𐰿
U+10C4x 𐱀 𐱁 𐱂 𐱃 𐱄 𐱅 𐱆 𐱇 𐱈

Pustaha patota

  1. Scharlipp, Wolfgang (2000). An Introduction to the Old Turkish Runic Inscriptions. Verlag auf dem Ruffel, Engelschoff. ISBN 978-3-933847-00-3.
  2. Sinor, Denis (2002). "Old Turkic". History of Civilizations of Central Asia. 4. Paris: UNESCO. hlm. 331–333.
  3. "The Unicode Standard, Chapter 14.8: Old Turkic" Unicode Consortium. Dibungka di bulan Maret 2020.
  4. "The Unicode Standard, Chapter 14.8: Old Turkic" Unicode Consortium. Dibungka di bulan Maret 2020.